Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 4 februari kl 22:00.
När Lous mamma blev sjuk efter lillasystern Thaïs död skickades Lou till en specialskola för intelligenta barn i Nantes, 40 mil från Paris. Lou gick på den skolan i fyra år. Hon säger att "när jag tänker på det nu så verkar det länge". Hon säger också att "den tiden är tom, som ett oskrivet blad i en anteckningsbok, det betyder inte att det inte finns några minnen, bara att färgerna är missvisande och blekta".
___________________________________
Vad tror du att Lou gjorde, tänkte och kände under sina fyra år på specialskolan?
Skriv hur du tror att hon upplevde tiden på skolan och förklara hur du kom fram till det.
lördag 30 januari 2010
No och jag s 33 - 47
I avsnittet vi läste igår var Lou nervös för att fråga No om det gick bra att intervjua henne. No var på dåligt humör och sa varken ja eller nej. Hon frågade däremot "vad får jag i utbyte?"
Resten av det vi läste handlade om Lou och vad som hade hänt i hennes familj för cirka fem år sedan. När Lou var 8 år blev hennes mamma gravid. De hade försökt att få ett barn till ganska länge så föräldrarna och Lou var glada när hennes lillasyster Thaïs föddes. En dag hör Lou sin mamma skrika och det visar sig att Thaïs har slutat att andas. Hon är död. Det verkar som om hon har dött av något som ofta kallas för plötslig spädbarnsdöd.
Efter Thaïs död blir inget sig likt i familjen. Mamman kan inte jobba och blir alltmer deprimerad. Till slut blir hon inlagd på en klinik specialiserad på djupa depressioner. Lou blir skickad till en specialskola i en annan stad. Skolan är specialiserad på intelligenta barn. Lou går i den skolan i fyra år, men vi förstår att hon hela tiden vill hem till Paris igen. Hon får bara komma hem varannan helg. Hon tänker till och med att allt hade varit bättre om hon själv och föräldrarna också hade dött.
Till slut, efter fyra år i specialskolan, får Lou komma hem igen. Hon ska börja gymnasiet (eftersom hon får hoppa över två år) och vill gå i en skola med "normala elever". Hon vill att allting ska vara som förr igen. Hon vill vara som andra och hon säger att hon "avundas dem deras skratt, deras otvungenhet och deras historier". Hon är "säker på att de har något som hon själv saknar" (s 46).
Mamman får komma hem från sjukhuset, men hon mår inte bättre, trots att pappan säger det när folk ringer. Lou tänker att det inte är sant för hon ser att mamman "rör sig i en parallell värld" och att mamman knappt känner igen dem.
Resten av det vi läste handlade om Lou och vad som hade hänt i hennes familj för cirka fem år sedan. När Lou var 8 år blev hennes mamma gravid. De hade försökt att få ett barn till ganska länge så föräldrarna och Lou var glada när hennes lillasyster Thaïs föddes. En dag hör Lou sin mamma skrika och det visar sig att Thaïs har slutat att andas. Hon är död. Det verkar som om hon har dött av något som ofta kallas för plötslig spädbarnsdöd.
Efter Thaïs död blir inget sig likt i familjen. Mamman kan inte jobba och blir alltmer deprimerad. Till slut blir hon inlagd på en klinik specialiserad på djupa depressioner. Lou blir skickad till en specialskola i en annan stad. Skolan är specialiserad på intelligenta barn. Lou går i den skolan i fyra år, men vi förstår att hon hela tiden vill hem till Paris igen. Hon får bara komma hem varannan helg. Hon tänker till och med att allt hade varit bättre om hon själv och föräldrarna också hade dött.
Till slut, efter fyra år i specialskolan, får Lou komma hem igen. Hon ska börja gymnasiet (eftersom hon får hoppa över två år) och vill gå i en skola med "normala elever". Hon vill att allting ska vara som förr igen. Hon vill vara som andra och hon säger att hon "avundas dem deras skratt, deras otvungenhet och deras historier". Hon är "säker på att de har något som hon själv saknar" (s 46).
Mamman får komma hem från sjukhuset, men hon mår inte bättre, trots att pappan säger det när folk ringer. Lou tänker att det inte är sant för hon ser att mamman "rör sig i en parallell värld" och att mamman knappt känner igen dem.
Lou fick gå i skolan i Nantes som ligger ganska långt från Paris (nästan 40 mil).
fredag 29 januari 2010
Kommentar till uppgift 2
I uppgift 2 undrade jag vad ni trodde att Lou hade lagt för minnessak i lådan under sin säng. När jag ställde frågan hade jag ingen aning om vad ni skulle svara, eller hur jag själv hade svarat på frågan, för den delen. Därför var det extra spännande att läsa era svar. Ni börjar förstå vad jag menar med att "bygga vidare på och utveckla era egna och andras tankar". Det märks på era svar.Flera av er är inne på att det kan vara ett halsband eller ett armband som hon har lagt i lådan. Vem hon har fått halsbandet av varierar. Som Njomza skriver kan det vara från en moster som har stöttat henne, en bästa vän som inte längre finns i livet som Nadia skriver, eller, som Fanny skriver, av hennes vän som Lou fick lämna när hon flyttades upp två klasser. Dalia skriver att Lou har fått halsbandet av sin lillasyster som dog i cancer.
Serkan och Carolina skriver att det skulle kunna vara ett armband antingen från en kompis som har flyttat eller som till och med har dött.
Lili, Asana, Stephanie och Sanna skriver att det kan vara ett fotografi som ligger i lådan. Det kan vara ett foto på familjen när de var lyckliga eller på en vän som hon har haft.
Emelie och Kamilla skriver att det kan vara ett gosedjur eller en docka som antingen har betytt mycket för henne eller som förknippas med något dåligt minne.
Hily skriver att saken förmodligen har någon koppling till mamman och mammans sjukdom. Hon bevarar sina goda minnen i lådan. Carru skriver att det kan handla om något som visar att Lou har gått in i en ny fas i livet, t ex att man kommer in i puberteten när man får sin första mens. Alla blir inte så glada över det utan de vill kanske fortsätta vara "barn".
_______________________________
Jag tycker att alla era förklaringar är högst rimliga och att ni visar att ni har funderat både på vad vi vet om Lou hittills samt vad ni själva har för erfarenhet av minnen och olika saker som brukar vara kopplade till minnen. Gemensamt för era svar är att ni tror att det handlar om någon typ av förlust, eller någon slags sorg. Med tanke på det vi läste idag visar det sig att ni alla hade rätt i det.
Bild: jaegerdesign.files.wordpress.com
onsdag 27 januari 2010
Dagens lektion: gruppdiskussion om nyhetsrapportering och ansvar
Idag fick klassen diskutera åtta frågor som alla hade med nyhetsrapportering och ansvar att göra. Frågorna handlade om jordbävningen i Haiti och rapporteringen därifrån. Varje grupp fick diskutera sig fram till och formulera ett gemensamt skriftligt svar på varje fråga.
Här är frågorna och en sammanställning av gruppernas svar:
1. Har ni sett nyheter om jordbävningen på Haiti? Var har ni sett/hört nyheterna?
Vi har sett och hört om jordbävningen på TV (både på svenska och utländska kanaler), i tidningar, på Internet och på radio.
2. Vad handlade nyheterna om mer exakt? Ge exempel.
Nyheterna presenterade fakta om vad som har hänt, vad människorna har drabbats av samt vad vi kan göra för att hjälpa dem. Det handlade också om vad som pågår just nu i Haiti och vad folket där upplever. Det handlar om vilka länder som skickar räddningsstyrkor och om hur de arbetar för att hjälpa befolkningen.
3. Beskriv bilder som ni har sett från jordbävningsområdet. Vad visade bilderna?
Det handlade om hur verkligheten kan vara för de som drabbats av jordbävningen. Vi har sett sårade, skadade, blodiga och döda människor samt folk som gråter och skriker ut sin sorg och smärta. Vi har sett människor som har blivit räddade av räddningstjänsten när de låg under rasade byggnader. Vi har sett bland annat en 11-årig flicka som grävdes fram. Hon levde, men dog senare av sina skador.
4. Gjorde nyheterna er intresserade av att veta mer? Varför/varför inte?
Ja, för de utelämnar oftast något som gör att man går in på deras hemsida eller fortsätter titta på nyheterna för att få veta mer. Man vill veta mer för att det handlar om liv och död och för att det påverkar mänskligheten. Naturkatastrofer är brutala och därför också intressanta. Man vill veta hur det går för de drabbade. Man vill själv ställa upp och skänka pengar och då vill man också se att pengarna gör nytta.
5. Vem har det största ansvaret att hjälpa de drabbade i Haiti? Regeringar, FN, olika hjälporganisationer, eller människor på plats som inte är skadade?
FN har ett stort ansvar som skickar dit hjälp från olika länder i form av läkare och folk som håller ordning. Alla som har möjlighet har egentligen ett ansvar att hjälpa till genom att t ex skicka pengar. Hjälporganisationer och folk på plats har mest erfarenhet och är närmast till hands.
Här kom vi in på vad FN är för en organisation egentligen. Här är en kort beskrivning:
FN, Förenta Nationerna, på engelska United Nations, är en internationell freds- och säkerhetsorganisation med huvudkvarter i New York, USA. FN bildades vid andra världskrigets slut. FN:s syfte är att upprätthålla fred och säkerhet, främja (jobba för) internationell samverkan och ekonomisk och social utveckling samt verka för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla. 192 länder är med i FN. (http://www.ne.se/)
6. Har ni själva ett ansvar att hjälpa till? Om ja, hur stort ansvar på en skala från 1-10?
Om vi vill ha en bättre värld så är det allas skyldighet att hjälpa till. Sverige borde kunna hjälpa till för vi är ett rikt land. Samtidigt har ungdomar som inte har så mycket pengar ett lite mindre ansvar än vuxna som jobbar och tjänar pengar. Ungdomars ansvar ligger på en 3:a och vuxnas på 8-9. Det är inte alla som har möjlighet att hjälpa till heller på grund av sin egen ekonomiska situation.
7. Hade ni tyckt att ni hade haft ett större ansvar om en naturkatastrof hade inträffat i Sverige?
Ja, för det hade varit vår skyldighet att försöka bygga upp landet igen (om vi hade överlevt!), kanske med hjälp av de länder som vi har hjälpt tidigare.
8. Vad kan man göra om man själv vill hjälpa de som drabbats av jordskalvet i Haiti?
Eftersom vi inte är på plats är det enklast för oss att skicka pengar till olika hjälporganisationer.
____________________________________
Här är några av många organisationer som samlar in pengar till Haiti just nu:
Röda korset
Unicef
Rädda Barnen
Läkare utan gränser
Om man köper albumet eller enstaka låtar från Hope for Haiti Now går intäkterna (pengarna) till de jordbävningsdrabbade.
Bild: FN-flaggan, Wikipedia. Diskussionsfrågor från www.tidningeniskolan.se
Här är frågorna och en sammanställning av gruppernas svar:
1. Har ni sett nyheter om jordbävningen på Haiti? Var har ni sett/hört nyheterna?
Vi har sett och hört om jordbävningen på TV (både på svenska och utländska kanaler), i tidningar, på Internet och på radio.
2. Vad handlade nyheterna om mer exakt? Ge exempel.
Nyheterna presenterade fakta om vad som har hänt, vad människorna har drabbats av samt vad vi kan göra för att hjälpa dem. Det handlade också om vad som pågår just nu i Haiti och vad folket där upplever. Det handlar om vilka länder som skickar räddningsstyrkor och om hur de arbetar för att hjälpa befolkningen.
3. Beskriv bilder som ni har sett från jordbävningsområdet. Vad visade bilderna?
Det handlade om hur verkligheten kan vara för de som drabbats av jordbävningen. Vi har sett sårade, skadade, blodiga och döda människor samt folk som gråter och skriker ut sin sorg och smärta. Vi har sett människor som har blivit räddade av räddningstjänsten när de låg under rasade byggnader. Vi har sett bland annat en 11-årig flicka som grävdes fram. Hon levde, men dog senare av sina skador.
4. Gjorde nyheterna er intresserade av att veta mer? Varför/varför inte?
Ja, för de utelämnar oftast något som gör att man går in på deras hemsida eller fortsätter titta på nyheterna för att få veta mer. Man vill veta mer för att det handlar om liv och död och för att det påverkar mänskligheten. Naturkatastrofer är brutala och därför också intressanta. Man vill veta hur det går för de drabbade. Man vill själv ställa upp och skänka pengar och då vill man också se att pengarna gör nytta.
5. Vem har det största ansvaret att hjälpa de drabbade i Haiti? Regeringar, FN, olika hjälporganisationer, eller människor på plats som inte är skadade?
FN har ett stort ansvar som skickar dit hjälp från olika länder i form av läkare och folk som håller ordning. Alla som har möjlighet har egentligen ett ansvar att hjälpa till genom att t ex skicka pengar. Hjälporganisationer och folk på plats har mest erfarenhet och är närmast till hands.
Här kom vi in på vad FN är för en organisation egentligen. Här är en kort beskrivning:
FN, Förenta Nationerna, på engelska United Nations, är en internationell freds- och säkerhetsorganisation med huvudkvarter i New York, USA. FN bildades vid andra världskrigets slut. FN:s syfte är att upprätthålla fred och säkerhet, främja (jobba för) internationell samverkan och ekonomisk och social utveckling samt verka för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla. 192 länder är med i FN. (http://www.ne.se/)
6. Har ni själva ett ansvar att hjälpa till? Om ja, hur stort ansvar på en skala från 1-10?
Om vi vill ha en bättre värld så är det allas skyldighet att hjälpa till. Sverige borde kunna hjälpa till för vi är ett rikt land. Samtidigt har ungdomar som inte har så mycket pengar ett lite mindre ansvar än vuxna som jobbar och tjänar pengar. Ungdomars ansvar ligger på en 3:a och vuxnas på 8-9. Det är inte alla som har möjlighet att hjälpa till heller på grund av sin egen ekonomiska situation.
7. Hade ni tyckt att ni hade haft ett större ansvar om en naturkatastrof hade inträffat i Sverige?
Ja, för det hade varit vår skyldighet att försöka bygga upp landet igen (om vi hade överlevt!), kanske med hjälp av de länder som vi har hjälpt tidigare.
8. Vad kan man göra om man själv vill hjälpa de som drabbats av jordskalvet i Haiti?
Eftersom vi inte är på plats är det enklast för oss att skicka pengar till olika hjälporganisationer.
____________________________________
Här är några av många organisationer som samlar in pengar till Haiti just nu:
Röda korset
Unicef
Rädda Barnen
Läkare utan gränser
Om man köper albumet eller enstaka låtar från Hope for Haiti Now går intäkterna (pengarna) till de jordbävningsdrabbade.
Bild: FN-flaggan, Wikipedia. Diskussionsfrågor från www.tidningeniskolan.se
tisdag 26 januari 2010
Dagens lektion: Hope for Haiti Now
Dagens lektion började med Jay-Z, Bono och Rihannas låt Stranded (Haiti Mon Amour) från galan till stöd för de jordbävningsdrabbade i Haiti. Tänkte ni förresten på att Beyoncé i sin version av Halo sjunger Haiti istället för Baby på några ställen? Lyssna på och se henne här.
Vi pratade om var Haiti ligger och varför jordskalv uppstår på vissa platser på jorden. Läs mer om jordskalv här.
Vi pratade om var Haiti ligger och varför jordskalv uppstår på vissa platser på jorden. Läs mer om jordskalv här.
Vi tittade på en bild från lördagens Sydsvenskan. Bilden visade en 15-årig flicka som dog när hon var ute och letade efter mat efter jordbävningen. Hon dog av ett skrämselskott från polisen. På bilden bär hennes pappa hem hennes döda kropp. Det är verkligen en oerhört stark bild och det är inte alltid som tidningar väljer att publicera sådana bilder. Varför gjorde de det i det här fallet ändå, tror ni?
Sociala medier, t ex bloggar, Facebook, Twitter, SMS, MMS, Youtube mfl har spelat en stor roll när det gäller mediebevakningen från Haiti. Nästa avsnitt vi ska jobba med i svenska handlar just om media och vi ska bland annat studera hur media har bevakat den här katastrofen.
Här kan du lyssna på låten som Nadia pratade om idag :)
fredag 22 januari 2010
Uppgift 2
Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet senast torsdagen den 28 januari kl 22:00.
På s 23 i boken No och jag berättar Lou att när hon var liten gömde hon en ask med skatter under sin säng. I den fanns det "alla möjliga minnessaker, en påfågelsfjäder från Parc Floral, tallkottar, bomullstussar i olika färger att ta bort smink med, en blinkande nyckelring och så".
Hon berättar också att en dag la hon dit en sista minnessak, hon vill inte säga vad, men det var "en mycket sorglig sak som markerade slutet på barndomen". Hon "stängde asken, stoppade in den under sängen och öppnade den aldrig mer".
________________________________________
Vad skulle det kunna vara för sak som markerar slutet på barndomen?
Skriv vad du tror att det är och förklara hur du kom fram till det.
Om du vill: Berätta om en minnessak som du själv har eller har haft. Förklara hur och varför du fick eller skaffade den. OBS! Den här uppgiften kan bli väldigt personlig. Var noga med att bara berätta det som du själv vill berätta och tänk på att det är flera som läser det du skriver.
Publicera som "anonym" men skriv under med ditt förnamn.
På s 23 i boken No och jag berättar Lou att när hon var liten gömde hon en ask med skatter under sin säng. I den fanns det "alla möjliga minnessaker, en påfågelsfjäder från Parc Floral, tallkottar, bomullstussar i olika färger att ta bort smink med, en blinkande nyckelring och så".
Hon berättar också att en dag la hon dit en sista minnessak, hon vill inte säga vad, men det var "en mycket sorglig sak som markerade slutet på barndomen". Hon "stängde asken, stoppade in den under sängen och öppnade den aldrig mer".
________________________________________
Vad skulle det kunna vara för sak som markerar slutet på barndomen?
Skriv vad du tror att det är och förklara hur du kom fram till det.
Om du vill: Berätta om en minnessak som du själv har eller har haft. Förklara hur och varför du fick eller skaffade den. OBS! Den här uppgiften kan bli väldigt personlig. Var noga med att bara berätta det som du själv vill berätta och tänk på att det är flera som läser det du skriver.
Publicera som "anonym" men skriv under med ditt förnamn.
PåfågelfjäderBild: http://www.sxc.hu/pic/m/v/ve/verzerk/711594_peacock_feathers_5.jpg
No och jag s 19 - 32
Idag diskuterade vi bloggkommentarerna till uppgift 1 (se tidigare inlägg). På frågan om vad vi tror att det är för hemlighet som No har så svarade många att det kan röra sig om någon typ av missbruk i hemmet, att hon har utsatts för våld eller andra övergrepp, att hon har rymt eller att hon har blivit utslängd hemifrån.
Det viktigaste med kommentarerna är att man har tänkt något och att man kan förklara varför man har tänkt så. Det är också bra att försöka förutsäga vad man tror kommer att hända. Ni har alla en hel del att säga och vi ska bland annat träna mer på hur man kan formulera sig i skrift när man instämmer i vad någon annan skriver samt när man vill lägga till något eller om man har en helt annan uppfattning i frågan.
_____________________________________
Vi fortsatte att läsa idag. Det som har hänt är att Lou bjöd No på något att dricka på en bar. No beställde in vodka. Innan dess hälsade No på en man i lång, mörk rock på stationen. Enligt No var det en polis, men vi vet inte om det stämmer. Lou tycker att hon kan berätta saker om sig själv för No som hon inte kan berätta för någon annan.
Vi förstår att Lou har dålig självkänsla när hon förbereder sig för att gå på en fest som hon har blivit bjuden på, men sen känner hon sig så obekväm att hon i alla fall inte går dit. Lous mamma gör inget för att uppmuntra henne heller.
No säger att hon inte har några föräldrar, men när Lou frågar om de är döda säger hon "nej". Vi får veta att hon sover "lite här och där" och hos olika kompisar.
Vi får veta att Lou har gått hos en psykolog. Lou har en hög intelligens, men hon känner sig hela tiden utanför tillsammans med jämnåriga. Psykologen jämför henne med en extremt modern och välutrustad bil med många tillval och hon säger att "ingen vet hur många tillval du har eller vad du kan göra med dem". Det är bra, enligt psykologen, men hon "måste kunna trafikreglerna också". Med det tror vi att hon menar att man måste kunna fungera i sociala sammanhang, alltså tillsammans med andra, också.
Läraren Monsieur Marin ger Lou en artikel och en bok som handlar om hemlösa så att hon kan förbereda sitt föredrag. Nu måste hon också övertala No att hjälpa henne. Vi är lite osäkra på hur No kommer att reagera på det.
Det viktigaste med kommentarerna är att man har tänkt något och att man kan förklara varför man har tänkt så. Det är också bra att försöka förutsäga vad man tror kommer att hända. Ni har alla en hel del att säga och vi ska bland annat träna mer på hur man kan formulera sig i skrift när man instämmer i vad någon annan skriver samt när man vill lägga till något eller om man har en helt annan uppfattning i frågan.
_____________________________________
Vi fortsatte att läsa idag. Det som har hänt är att Lou bjöd No på något att dricka på en bar. No beställde in vodka. Innan dess hälsade No på en man i lång, mörk rock på stationen. Enligt No var det en polis, men vi vet inte om det stämmer. Lou tycker att hon kan berätta saker om sig själv för No som hon inte kan berätta för någon annan.
Vi förstår att Lou har dålig självkänsla när hon förbereder sig för att gå på en fest som hon har blivit bjuden på, men sen känner hon sig så obekväm att hon i alla fall inte går dit. Lous mamma gör inget för att uppmuntra henne heller.
No säger att hon inte har några föräldrar, men när Lou frågar om de är döda säger hon "nej". Vi får veta att hon sover "lite här och där" och hos olika kompisar.
Vi får veta att Lou har gått hos en psykolog. Lou har en hög intelligens, men hon känner sig hela tiden utanför tillsammans med jämnåriga. Psykologen jämför henne med en extremt modern och välutrustad bil med många tillval och hon säger att "ingen vet hur många tillval du har eller vad du kan göra med dem". Det är bra, enligt psykologen, men hon "måste kunna trafikreglerna också". Med det tror vi att hon menar att man måste kunna fungera i sociala sammanhang, alltså tillsammans med andra, också.
Läraren Monsieur Marin ger Lou en artikel och en bok som handlar om hemlösa så att hon kan förbereda sitt föredrag. Nu måste hon också övertala No att hjälpa henne. Vi är lite osäkra på hur No kommer att reagera på det.
Så här ser restaurangen/baren som No och Lou var på ut i verkligheten :)Bild: Brice Michel/snowcarbon http://www.snowcarbon.co.uk/paris-nord-paris-austerlitz
onsdag 20 januari 2010
Dagens lektion: forts kulturella skillnader
Idag fortsatte vi att diskutera de kulturella skillnader som finns när man t ex hälsar på någon. Vi pratade också om hur föräldrar och barn kan uppföra sig mot varandra när det gäller hur man visar respekt för varandra i olika kulturer. I svensk kultur förväntar man sig att att den personen som man pratar med ser en i ögonen utan att stirra, men i andra kulturer kan det förväntas av en att man tittar ner istället. Intressant.
Vi pratade också om hur fel det kan bli om ingen berättar för en vad som förväntas i olika situationer. Då har man inget annat val än att försöka titta på hur de andra gör och hoppas att det blir "rätt".
På fredag ska vi fortsätta läsa No och jag. Glöm inte att låna ditt exemplar i skolbiblioteket. Glöm inte heller att skriva in läxan senast kl 22:00 på torsdag kväll. Se inlägget "uppgift 1".
Vi pratade också om hur fel det kan bli om ingen berättar för en vad som förväntas i olika situationer. Då har man inget annat val än att försöka titta på hur de andra gör och hoppas att det blir "rätt".
På fredag ska vi fortsätta läsa No och jag. Glöm inte att låna ditt exemplar i skolbiblioteket. Glöm inte heller att skriva in läxan senast kl 22:00 på torsdag kväll. Se inlägget "uppgift 1".
tisdag 19 januari 2010
Dagens lektion: brev och kulturella skillnader
Idag pratade vi om att det finns både fördelar och nackdelar med att skriva sin bloggkommentar tidigt eller sent. Fördelarna med att skriva bland de första är att man inte blir påverkad av andra utan man har frihet att själv formulera svaret först, men nackdelarna kan också vara att det finns saker som man inte har tänkt på som kommer fram när man läser andras svar.
Självklart finns möjligheten att skriva fler än en kommentar till samma inlägg. Det är bara positivt att man visar att man har tänkt vidare och kan utveckla sitt svar ännu mer. Om ni vill att jag ska ta bort den första kommentaren kan jag göra det, men det är inte heller fel att den står kvar så att man kan se hur ni har tänkt. Skriver man bland de sista är det en utmaning att försöka komma på något som inte har skrivits tidigare, såklart.
I era inlägg bedömer jag både språk och innehåll. Tänk på att följa vanliga skrivregler för att ditt inlägg ska bli så lätt att följa som möjligt. Stavning, meningsbyggnad, ordval, punkt och stor bokstav - allt påverkar helhetsintrycket av ditt inlägg. För att det du skriver ska tas på allvar är det en god idé att inte bara tänka på vad man skriver utan också hur man skriver.
Skolbiblioteket har fått in 10 exemplar av No och jag nu, så skynda dig att låna ett exemplar innan de tar slut!
På lektionen idag fick ni tillbaka breven som ni skrev till en utbytesstudent. I breven har jag bedömt er förmåga att berätta om några svenska kulturella företeelser på ett tydligt sätt. Jag har även bedömt er förmåga att inleda och avsluta ett brev på ett lämpligt sätt.
I läroboken på s 124 finns några frågor om kulturella skillnader som vi diskuterade idag.
Frågorna:
1. Hur tilltalar elever lärare i olika kulturer?
2. Hur viktigt är det att komma i tid?
3. Hur hälsar man på varandra?
4. Hur nära står man om man talar med någon?
5. Hur behandlar man äldre människor?
6. Hur svarar man i telefon? (den frågan la jag till för att jag tycker att den är rolig att diskutera)
Vi hann egentligen bara diskutera fråga 1 och börja på fråga 2. På fråga 1 kom vi bland annat in på att man i många länder får gå om ett år om man inte är godkänd i sina ämnen. Vi pratade också om fördelar och nackdelar med skoluniform som man har i vissa länder. Diskussionen fortsätter imorgon.
Glöm inte skriva ditt svar till det föregående inlägget senast torsdag 21/1 klockan 22:00.
Självklart finns möjligheten att skriva fler än en kommentar till samma inlägg. Det är bara positivt att man visar att man har tänkt vidare och kan utveckla sitt svar ännu mer. Om ni vill att jag ska ta bort den första kommentaren kan jag göra det, men det är inte heller fel att den står kvar så att man kan se hur ni har tänkt. Skriver man bland de sista är det en utmaning att försöka komma på något som inte har skrivits tidigare, såklart.
I era inlägg bedömer jag både språk och innehåll. Tänk på att följa vanliga skrivregler för att ditt inlägg ska bli så lätt att följa som möjligt. Stavning, meningsbyggnad, ordval, punkt och stor bokstav - allt påverkar helhetsintrycket av ditt inlägg. För att det du skriver ska tas på allvar är det en god idé att inte bara tänka på vad man skriver utan också hur man skriver.
Skolbiblioteket har fått in 10 exemplar av No och jag nu, så skynda dig att låna ett exemplar innan de tar slut!
På lektionen idag fick ni tillbaka breven som ni skrev till en utbytesstudent. I breven har jag bedömt er förmåga att berätta om några svenska kulturella företeelser på ett tydligt sätt. Jag har även bedömt er förmåga att inleda och avsluta ett brev på ett lämpligt sätt.
I läroboken på s 124 finns några frågor om kulturella skillnader som vi diskuterade idag.
Frågorna:
1. Hur tilltalar elever lärare i olika kulturer?
2. Hur viktigt är det att komma i tid?
3. Hur hälsar man på varandra?
4. Hur nära står man om man talar med någon?
5. Hur behandlar man äldre människor?
6. Hur svarar man i telefon? (den frågan la jag till för att jag tycker att den är rolig att diskutera)
Vi hann egentligen bara diskutera fråga 1 och börja på fråga 2. På fråga 1 kom vi bland annat in på att man i många länder får gå om ett år om man inte är godkänd i sina ämnen. Vi pratade också om fördelar och nackdelar med skoluniform som man har i vissa länder. Diskussionen fortsätter imorgon.
Glöm inte skriva ditt svar till det föregående inlägget senast torsdag 21/1 klockan 22:00.
SkoluniformerBilder från Wikimedia commons
fredag 15 januari 2010
Uppgift 1
Ditt svar till den här uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet senast klockan 22:00 torsdagen den 21 januari.
Efter sitt första möte med No på stationen tänker Lou på hennes bleka hy, ögonen som såg så stora ut i det magra ansiktet, färgen på hennes hår och den rosa scarfen. Hon tänker också att No har en hemlighet, en hemlighet som sitter i hennes hjärta som en tagg, en hemlighet hon aldrig har berättat för någon. Trots att No ser så ung ut verkar det som om hon verkligen vet hur livet är, eller som om hon vet något om livet som är skrämmande.
Vad tror du att det är för hemlighet som No har i sitt hjärta? Vad är det för något skrämmande som No vet om livet, tror du?
Skriv ditt svar i kommentarfältet. Förklara också hur du kom fram till ditt svar. Du kan publicera som "anonym" men skriv under med ditt förnamn efter din text.
Efter sitt första möte med No på stationen tänker Lou på hennes bleka hy, ögonen som såg så stora ut i det magra ansiktet, färgen på hennes hår och den rosa scarfen. Hon tänker också att No har en hemlighet, en hemlighet som sitter i hennes hjärta som en tagg, en hemlighet hon aldrig har berättat för någon. Trots att No ser så ung ut verkar det som om hon verkligen vet hur livet är, eller som om hon vet något om livet som är skrämmande.
Vad tror du att det är för hemlighet som No har i sitt hjärta? Vad är det för något skrämmande som No vet om livet, tror du?
Skriv ditt svar i kommentarfältet. Förklara också hur du kom fram till ditt svar. Du kan publicera som "anonym" men skriv under med ditt förnamn efter din text.
No och jag s 7-18
Gare d'Austerlitz, ParisIdag började vi läsa boken No och jag. Det som har hänt hittills i boken är att berättarjaget, 13-åriga Lou Bertignac, ska hålla ett föredrag i skolan. Hon ska prata om hemlösa, särskilt unga hemlösa, men egentligen vill hon aboslut inte hålla föredrag och hon tänker på hur hon ska slippa göra det. Lou är egentligen duktig i skolan och har hoppat över två klasser. Hon "har en IQ på 160, men klarar inte av att knyta skorna", enligt henne själv.
Vi får också veta att Lucas går i hennes klass. Han verkar vara en ganska cool kille som inte bryr sig så mycket om skolan eller om att göra som läraren säger. Lou tänker att hon en dag ska "dra en rak linje" från Lucas till sig själv eller från sig själv till honom. Om Lous föräldrar får vi veta att "mamma inte har varit ute på flera år och (att) pappa gråter i smyg i badrummet" (s 10). Hon har inga syskon.
Lou brukar vara vid järnvägsstationen Gare d'Austerlitz för att titta på folk och en dag träffar hon No där. När Lou lämnar No på stationen förstår hon att No "inte hade någon som väntade på henne, inget hem, ingen dator och kanske ingenstans att ta vägen" (s 15).
Bild: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gare_d%27Austerlitz-RER_C.JPG
Påminnelse "Hjärtans fröjd"
I höstas läste vi boken Hjärtans fröjd av Per Nilsson. Om du inte har lämnat tillbaka boken gör det så fort som möjligt till skolbiblioteket!Onsdagen den 10 februari kl 10:20 - 11:20 kommer Per Nilsson till klassen och pratar om sina böcker. De som läser svenska som andraspråk får lyssna på honom samma dag kl 9:00 - 10:00.
torsdag 14 januari 2010
Delphine de Vigan
Här är lite information om författaren Delphine de Vigan som har skrivit boken No och jag: Delphine de Vigan är fransyska född 1966. Hon bor i Paris och har två barn. Vid nitton års ålder drabbades hon av anorexi och tvingades avbryta sina litteraturstudier. Sjukdomen blev en drivkraft till att skriva. Efter femton plågsamma år av sjukdom publicerade hon 2001 sin första roman. Tills helt nyligen hade hon ett heltidsjobb och fick skriva på kvällar och nätter. No och jag är den första av hennes böcker som har översatts till svenska.
Här kan man läsa en intervju med Delphine de Vigan. Klicka på Delphine de Vigan under "Categories".
Bild: www.sekwa.se
onsdag 13 januari 2010
Dagens lektion: brev till en utbytesstudent
Skolbiblioteket har beställt 10 exemplar av boken No och jag som vi ska läsa! :) Böckerna kommer nog nästa vecka så då har vi i alla fall tillgång till nästan ett exemplar var.
Igår på lektionen pratade vi om olika kulturer och i läroboken på s 119 nämnde de bland annat grungekultur och vegankultur. Vi diskuterade lite vad det betyder. Är man vegan betyder det att man inte äter något som kommer från djurriket (animaliska produkter kallar man det ibland) och man vill oftast heller inte t ex bära yllekläder, ha skinnjacka eller läderskor.
Grunge var en musikstil som utvecklades i nordvästra USA, främst i staden Seattle, i slutet av 1980- och början av 90-talet. Läs mer om grunge här. Det mest kända grungebandet är Nirvana som släppte albumet Nevermind 1991. Nirvanas sångare Kurt Cobain tog sitt liv i april 1994 och bandet upplöstes då. Här sjunger Nirvana en av sina mest kända låtar "Smells Like Teen Spirit" från 1991.
På lektionen idag fortsatte vi att prata om kultur och vi diskuterade vad som kan anses vara typiskt för svensk kultur. I boken beskrev de några företeelser och högtider som många förknippar med Sverige och svensk kultur. Det var bland annat midsommar, systembolaget, Lucia, dagis, vårdboende och kräftskiva.
Ni fick i uppgift att skriva ett brev till en utbytesstudent som ska komma till Sverige och förbereda personen på vad som väntar honom/henne. Ni som inte lämnade in breven idag ska lämna in senast på fredag.
På fredag ska vi börja läsa boken No och jag på lektionen och ni kommer att få en blogguppgift att skriva till på tisdag den 19/1.
Igår på lektionen pratade vi om olika kulturer och i läroboken på s 119 nämnde de bland annat grungekultur och vegankultur. Vi diskuterade lite vad det betyder. Är man vegan betyder det att man inte äter något som kommer från djurriket (animaliska produkter kallar man det ibland) och man vill oftast heller inte t ex bära yllekläder, ha skinnjacka eller läderskor.
Grunge var en musikstil som utvecklades i nordvästra USA, främst i staden Seattle, i slutet av 1980- och början av 90-talet. Läs mer om grunge här. Det mest kända grungebandet är Nirvana som släppte albumet Nevermind 1991. Nirvanas sångare Kurt Cobain tog sitt liv i april 1994 och bandet upplöstes då. Här sjunger Nirvana en av sina mest kända låtar "Smells Like Teen Spirit" från 1991.
På lektionen idag fortsatte vi att prata om kultur och vi diskuterade vad som kan anses vara typiskt för svensk kultur. I boken beskrev de några företeelser och högtider som många förknippar med Sverige och svensk kultur. Det var bland annat midsommar, systembolaget, Lucia, dagis, vårdboende och kräftskiva.
Ni fick i uppgift att skriva ett brev till en utbytesstudent som ska komma till Sverige och förbereda personen på vad som väntar honom/henne. Ni som inte lämnade in breven idag ska lämna in senast på fredag.
På fredag ska vi börja läsa boken No och jag på lektionen och ni kommer att få en blogguppgift att skriva till på tisdag den 19/1.
tisdag 12 januari 2010
Dagens lektion: vad är kultur?
Idag presenterade jag bloggen på lektionen och berättade varför jag har startat den. Som jag sa kommer vi att läsa boken No och jag först och främst på fredagar, men det kan också bli aktuellt att läsa på någon annan svensklektion när det passar.
Om du vill låna boken så har skolbiblioteket ett exemplar. Du kan också fråga efter den på Stadsbiblioteket eller på biblioteket i stadsdelen där du bor. Om du vill köpa boken så finns den att beställa här för 41 kr + frakt eller i en vanlig bokhandel. Fråga efter boken i pocketformat, den är billigare. OBS! Du måste inte ha ett exemplar av boken för att kunna göra dina uppgifter. Det räcker att komma på lektionerna och att läsa i bloggen, men vill du ha ett eget exemplar av den så är det såklart lättare och roligare för dig.
Det är viktigt att komma på alla lektionerna i svenska så att du inte missar någonting. Gå också in minst 2-3 gånger i veckan och kolla om det finns något nytt i bloggen. Jag kommer att skriva inlägg som har med svenskan att göra och om sådant som vi pratar om och jobbar med på lektionerna. Ni får gärna kommentera inläggen eller ställa frågor om ni undrar över något.
Idag pratade vi också om begreppet kultur. Vi kom fram till att begreppet innefattar många olika saker, t ex traditioner, religion, regler, livsstil, vanor, musik, konst, dans, litteratur, mat, klädstil, nationalitet m m. Kultur kan beskrivas så här:
Kultur är alla livsmönster hos en grupp människor eller i ett samhälle. Kulturen överförs socialt från generation till generation. Det kan handla om allt från språk, konst, värderingar, seder, religion, klädsel, normer, moraliska system mm. (Källa: Wikipedia)
På s 119 i läroboken Ta för dig! finns några frågor kring kultur som vi också diskuterade tillsammans.
Imorgon på lektionen ska vi fortsätta att jobba med begreppet kultur och bland annat skriva ett brev till en utbytesstudent som ska komma till Sverige. Uppgiften finns på s 120 i boken Ta för dig!
Om du vill låna boken så har skolbiblioteket ett exemplar. Du kan också fråga efter den på Stadsbiblioteket eller på biblioteket i stadsdelen där du bor. Om du vill köpa boken så finns den att beställa här för 41 kr + frakt eller i en vanlig bokhandel. Fråga efter boken i pocketformat, den är billigare. OBS! Du måste inte ha ett exemplar av boken för att kunna göra dina uppgifter. Det räcker att komma på lektionerna och att läsa i bloggen, men vill du ha ett eget exemplar av den så är det såklart lättare och roligare för dig.
Det är viktigt att komma på alla lektionerna i svenska så att du inte missar någonting. Gå också in minst 2-3 gånger i veckan och kolla om det finns något nytt i bloggen. Jag kommer att skriva inlägg som har med svenskan att göra och om sådant som vi pratar om och jobbar med på lektionerna. Ni får gärna kommentera inläggen eller ställa frågor om ni undrar över något.
Idag pratade vi också om begreppet kultur. Vi kom fram till att begreppet innefattar många olika saker, t ex traditioner, religion, regler, livsstil, vanor, musik, konst, dans, litteratur, mat, klädstil, nationalitet m m. Kultur kan beskrivas så här:
Kultur är alla livsmönster hos en grupp människor eller i ett samhälle. Kulturen överförs socialt från generation till generation. Det kan handla om allt från språk, konst, värderingar, seder, religion, klädsel, normer, moraliska system mm. (Källa: Wikipedia)
På s 119 i läroboken Ta för dig! finns några frågor kring kultur som vi också diskuterade tillsammans.
Imorgon på lektionen ska vi fortsätta att jobba med begreppet kultur och bland annat skriva ett brev till en utbytesstudent som ska komma till Sverige. Uppgiften finns på s 120 i boken Ta för dig!
söndag 10 januari 2010
Syftet med bokbloggen och några instruktioner
Varför en bokblogg?
Vi har startat en bokblogg i kursen svenska A. I kursmålen för svenska A ingår bland annat att kunna använda datorer för att producera egna texter och för att kommunicera med andra. Bloggen är kopplad till svenskämnet och till det vi gör på lektionerna i svenska. Vi kommer att utgå från romanen No och jag av Delphine de Vigan som vi läser tillsammans i klassen under vårterminen 2010. Efter varje lästillfälle ger jag en uppgift i bloggen som eleverna ska svara på. Eleverna svarar i kommentarfältet till inlägget där uppgiften beskrivs. Elevernas texter kommer att bedömas enligt betygskriterierna för kursen svenska A.
Syftet med bloggen är att träna på att reflektera över det vi har läst och att uttrycka tankar i skrift. Dessutom tränar eleverna på att skriva offentligt och därmed anpassa sitt skrivande för en större publik. Syftet är också att bloggen ska inbjuda till att bygga vidare på sina egna och andras tankar och på så sätt fördjupa sin egen kunskap i ämnet.
Hur gör jag läxan i bloggen?
För att kunna skriva texten som du vill ha den är det enklast att först skriva den i ett vanligt ordbehandlingsprogram, t ex i Word. Där kan du lättare redigera i texten och använda stavningskontrollen och andra funktioner. Därefter kopierar du din text och klistrar in den i kommentarfältet i bloggen. Skriv under med ditt förnamn så att vi vet vem som har skrivit texten. Tryck på publicera och din text finns nu i bloggen. OBS! När du har tryckt på publicera kan du inte ändra i din text.
Vad gör jag om det inte fungerar att publicera min text?
Maila då din text till mig på asa.falk@pub.malmo.se så lägger jag in den i bloggen.
Vad får man och vad får man inte skriva i bloggen?
Man får skriva sina egna tankar och reflektioner om uppgiften som jag har gett. Man får ställa frågor i bloggen som hör till ämnet. Frågorna kan ställas till mig eller till klasskompisarna. Man får kommentera andras texter när det gäller innehållet i dem, d v s bygga vidare på och utveckla tankarna i texterna. Man får skriva uppmuntrande kommentarer om andras texter, men inte klaga på eller på annat sätt negativt värdera kvalitén på någon annans text. Alla ska bidra till ett positivt klimat i bloggen så att alla känner att de vill och vågar skriva ner sina tankar. Eventuella kommentarer som inte hör till ämnet och som inte bidrar till ett positivt bloggklimat kommer att raderas. Språket ska anpassas efter syftet med din text och med tanke på vilka som kan tänkas läsa den.
Hur följs bloggen upp?
Jag läser alla texter som skrivs i bloggen. Jag kommenterar texterna utifrån tanken att alla texter har något som är bra och något som kan bli ännu bättre. Texterna som skrivs i bloggen kommer att behandlas och vidareutvecklas på lektionerna i svenska.
/Åsa Falk, lärare i svenska
Vi har startat en bokblogg i kursen svenska A. I kursmålen för svenska A ingår bland annat att kunna använda datorer för att producera egna texter och för att kommunicera med andra. Bloggen är kopplad till svenskämnet och till det vi gör på lektionerna i svenska. Vi kommer att utgå från romanen No och jag av Delphine de Vigan som vi läser tillsammans i klassen under vårterminen 2010. Efter varje lästillfälle ger jag en uppgift i bloggen som eleverna ska svara på. Eleverna svarar i kommentarfältet till inlägget där uppgiften beskrivs. Elevernas texter kommer att bedömas enligt betygskriterierna för kursen svenska A.
Syftet med bloggen är att träna på att reflektera över det vi har läst och att uttrycka tankar i skrift. Dessutom tränar eleverna på att skriva offentligt och därmed anpassa sitt skrivande för en större publik. Syftet är också att bloggen ska inbjuda till att bygga vidare på sina egna och andras tankar och på så sätt fördjupa sin egen kunskap i ämnet.
Hur gör jag läxan i bloggen?
För att kunna skriva texten som du vill ha den är det enklast att först skriva den i ett vanligt ordbehandlingsprogram, t ex i Word. Där kan du lättare redigera i texten och använda stavningskontrollen och andra funktioner. Därefter kopierar du din text och klistrar in den i kommentarfältet i bloggen. Skriv under med ditt förnamn så att vi vet vem som har skrivit texten. Tryck på publicera och din text finns nu i bloggen. OBS! När du har tryckt på publicera kan du inte ändra i din text.
Vad gör jag om det inte fungerar att publicera min text?
Maila då din text till mig på asa.falk@pub.malmo.se så lägger jag in den i bloggen.
Vad får man och vad får man inte skriva i bloggen?
Man får skriva sina egna tankar och reflektioner om uppgiften som jag har gett. Man får ställa frågor i bloggen som hör till ämnet. Frågorna kan ställas till mig eller till klasskompisarna. Man får kommentera andras texter när det gäller innehållet i dem, d v s bygga vidare på och utveckla tankarna i texterna. Man får skriva uppmuntrande kommentarer om andras texter, men inte klaga på eller på annat sätt negativt värdera kvalitén på någon annans text. Alla ska bidra till ett positivt klimat i bloggen så att alla känner att de vill och vågar skriva ner sina tankar. Eventuella kommentarer som inte hör till ämnet och som inte bidrar till ett positivt bloggklimat kommer att raderas. Språket ska anpassas efter syftet med din text och med tanke på vilka som kan tänkas läsa den.
Hur följs bloggen upp?
Jag läser alla texter som skrivs i bloggen. Jag kommenterar texterna utifrån tanken att alla texter har något som är bra och något som kan bli ännu bättre. Texterna som skrivs i bloggen kommer att behandlas och vidareutvecklas på lektionerna i svenska.
/Åsa Falk, lärare i svenska
OP1A:s bokblogg
Välkommen till OP1A:s bokblogg!
Klass OP1A läser kursen svenska A på gymnasiet och eftersom det ingår i kursen att kunna kommunicera med hjälp av datorer så har vi startat en bokblogg. Under vårterminen 2010 kommer vi att läsa boken No och jag av den franska författarinnan Delphine de Vigan tillsammans i klassen. Vi kommer att diskutera boken i bloggen och samtidigt koppla den till våra egna erfarenheter. Jag som modererar bloggen heter Åsa och är lärare i svenska och engelska.
Bild: www.adlibris.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
