Dagens lektion: slutuppgift No och jag

Slutuppgift: No och jag av Delphine de Vigan

Som avslutning på vår läsning av No och jag ska du skriva en analys av romanen som helhet. Din analys ska vara inlämnad senast fredagen den 28 maj vid svensklektionens början klockan 9:00, eller mejlad till: asa.falk@pub.malmo.se före klockan 9:00 samma dag. Senare inlämnade analyser betygsätts inte.


Din analys ska vara utformad enligt följande:
Du ska skriva en resonerande sammanhängande text om romanen No och jag. Det ska tydligt framgå vilka tankar som är dina egna och fokus ska ligga på egna slutsatser och tolkningar av romanen. Din text ska ha en tydlig och genomtänkt struktur och vara skriven på korrekt svenska.

Du ska inte skriva ett referat av innehållet och inte heller en recension, utan du ska skriva en text där du resonerar kring och analyserar romanen No och jag på det sättet som vi har tränat på i bloggen. Tänk på att du inte kan få med allt i din text. Bestäm dig för ett huvudfokus och håll dig till det. Ställ dig frågan: vad vill jag få sagt med min text och vad är min huvudpoäng?


Här är några frågor som kan hjälpa dig när du strukturerar din text:
Vad handlar No och jag om egentligen? D v s: vilka övergripande teman och frågeställningar tas upp i boken?

Vad händer med huvudpersonerna? Hur utvecklas de? Hur förändras de? Vad lär de sig?

Vad lärde du dig? Vilka lärdomar kan andra läsare dra av att läsa boken?

Vad var speciellt intressant? Varför var det speciellt intressant? Utveckla det.

Vad handlar dina egna och klasskamraternas bloggkommentarer om? Varför handlar kommentarerna om just detta?

Kan man se någon röd tråd eller något återkommande tema i romanen och i våra bloggkommentarer/diskussioner kring No och jag? Utveckla det.

Kommentar till uppgift 13

Kul att flera av er verkar ha uppskattat boken No och jag. Jag tyckte själv ännu mer om den nu när jag läste den för andra gången.

I uppgift 13 bad jag er resonera kring slutet, när No lämnar Lou på stationen utan att komma tillbaka. Fler av er är inne på att No gjorde det medvetet, att hon hade planerat det, och att hon gjorde det för Lous skull.

Njomza skriver: Hon insåg att hon inte var en god förebild för Lou. No kände skuldkänslor för att hon inte uppförde sig väl, på grund av att hon drack mycket och inte alltid uppskattade det hjälp hon fick. Så hon övergav Lou för Lous bästa.

Lili skriver: Det kan vara så att No känner att hon är en börda för Lou om dem fortsätter att vara med varandra och No vill kanske inte att Lou ska lämna sitt liv och låta sin framtid gå till spillo på grund av henne.

Kamilla skriver: En tolkning är att hon inte ville att Lou skulle förstöra sitt liv och att inte bli som No. No har alltid önskat sig ett liv, hem och föräldrar som Lou därför försvann No från Lous liv utan att få skuldkänslor, utan att förstöra hennes liv och ångra det. Hon önskar henne bättre liv!

Emelie skriver: Min tolkning av Nos handling på slutet är för att No skämms över sitt handlande.

No började dricka och nästan bete sig illa mot Lou och Lukas på slutet. Med tanke på allt Lou har gjort för No kan detta ha lett till att No skämdes över hur hon började bete sig på slutet. Hon kunde kanske bara bett om ursäkt men hon visste antagligen inte hur man gör med tanke på att hon har bott på gatan där allting handlar om att göra vad man kan för att överleva dagen.

Nadia skriver: Att bli övergiven som Lou nu blev är hemskt. Men jag tror inte No klarade av pressen att vara så kallad "normal". Hon kände nog sig väldigt övergiven själv. Jag drog den slutsattsen att No inte ville svika, men att hon nog redan gjort och därför så gav hon sig iväg.

Dalia skriver: Jag anser att No hade rätt när hon tog sin resväska och gick därifrån. Hon förstod själv att Lou inte fick leva i fred med sina föräldrar sen hon dykte upp i Lous liv.Jag tror att No ville försvinna från Lous liv och låta henne gå igenom allt själv.

Fanny skriver: No bestämde sig för att hon inte kunde ta med Lou, men kunde inte ta förväl av henne. Så No bestämde sig för att hon bara skulle ge sig av utan att behöva förklara eller behöva erkänna att hon ljugit för henne. No bestämde sig för att hon inte kunde tänka på sig själv längre, hon måste göra det som är bäst för Lou, eftersom Lou ju har gjort så mycket för henne.

Stephanie skriver: No ville väl göra det för Lous skull. Därför tror jag att No ville göra något som visar att hon verkligen brydde sig om Lou, att gå ut och handla och ha kul tillsammans. På den lilla tiden som fanns kvar.

Carru skriver: Det var visserligen en fin tanke att Lou skulle följa med No till Irland men samtidigt så var No ohederlig mot Lou genom att överge Lou liksom No's mor gjorde likadant mot henne. Att ta väskan i smyg och ge sig iväg utan att säga ett ord till No är fegt och elakt av henne, Lou blundade för No's lögner och No bedrog och förråde henne.

Asana skriver: Jag själv tror att No visste att hon inte kunde vara hos de hur länge som helst men en del av mina tankar tror att No kanske tyckte bättre om att leva som hon gjorde innan, inte direkt hemlös utan fri för om man är ensam bestämmer man själv vad man ska och vill göra. Då kan ingen säga vad hon borde göra eller vad de ens tycker

_____________________________________________

Jag uppfattar det som om de flesta av er anser att No på något sätt skämdes eller kände sig skyldig över att Lou hade hjälpt henne så mycket och att No förstod att det inte kunde fortgå i all evighet. No visste att hur hon än gjorde så skulle hon svika Lou. Nos sätt att säga farväl var att tillbringa dagen med Lou och att köpa så mycket hon kunde till henne.

Nästa intressanta fråga är om Lou verkligen kände sig sviken när No försvann?

Uppgift 13

Ditt svar till den här sista blogguppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast onsdagen den 12 maj klockan 22:00. Observera veckodagen - onsdag den här gången.

I slutet av boken går No och Lou till stationen för att köpa biljetter till Irland. No ber Lou vänta medan hon går iväg för att köpa biljetterna. Lou märker inte att No tar sin resväska med sig när hon går. Lou sitter kvar och väntar. Hon väntar ända tills det blir mörkt, men No kommer inte tillbaka.

__________________________

Slutet av boken, att No går sin väg utan Lou, kan tolkas på många olika sätt. Hur tolkar du slutet? Förklara hur du tänker och varför du tänker som du gör.

Uppgift 12

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 29 april klockan 22:00.

__________________________

No dyker upp hemma hos Lucas och han släpper in henne utan att tveka (verkar det som).

Vilka olika anledningar eller skäl kan det finnas till att Lucas ställer upp och låter No bo hemma hos honom? Resonera kring vilka tänkbara skäl som Lucas kan ha till att hjälpa No och förklara hur du kom fram till det.

Kommentar till uppgift 11

Den här gången frågade jag om Lou har rätt när hon säger att det inte är någon idé att drömma för verkligheten tar alltid över till slut.

I flera kommentarer kan man spåra en fatalistisk syn på tillvaron. Fatalistisk betyder att man tror att livet är bestämt av ödet och att vi styrs av vårt öde. Några av er skriver att det är livet som styr oss och inte vi som styr livet. Den motsatta synen finns också representerad i era kommentarer, nämligen den att världen består av människor och det är bara vi människor som har makten att ändra på saker och ting. Lili sammanfattar den gyllene medelvägen mellan de två synsätten på ett fint sätt i sin kommentar. Hon skriver:

Man får acceptera att i det ”verkliga” livet så är ingenting säkert och att verkligheten är som den är, även om det är en obehaglig och skrämmande sådan. Men å andra sidan så är drömmar en drivkraft, för då gör man så gott man kan för att uppnå och förverkliga dessa drömmar, och då är det möjligt att verkligheten smälter samman med drömmen.

Uppgift 11

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 22 april klockan 22:00.

På s 167 tänker Lou så här:

"Verkligheten tar alltid över och illusionerna glider bort utan att man märker det. Verkligheten får alltid sista ordet. Monsieur Marin har rätt, det tjänar ingenting till att drömma. Man ska inte tro att man kan förändra världen, för världen är mycket starkare än vi."

__________________________________

Vad menar Lou när hon tänker så? Håller du med henne, eller kan man se det hela på något annat sätt? Förklara vilka slutsatser du drar av det hon tänker och resonera kring andra möjliga tolkningar.

Kommentar till uppgift 10

Den här gången valde jag att lyfta fram en kort formulering ur alla kommentarer som skrevs före kl 22:00 i torsdags för att visa vilka ord ni har använt när ni resonerar.

Ni har börjat visa att ni vet hur man skriver resonerande som vi har pratat ganska mycket om. Det man gör när man resonerar är att man för en diskussion med sig själv i texten. För att det ska bli en diskussion måste man klargöra vad som är känd information från boken vi läser och vad som är ens egna slutsatser och tankar kring det. Det måste vara tydligt vad som är vad och vad ens egna tankar grundar sig på. Fortsätt att skriva på det sättet så blir ni medvetna textförfattare!

Uppgift 10

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 15 april kl 22:00.

Trots allt som har hänt säger No att hon måste åka och träffa sin mamma. När No ringer på öppnar mamman inte dörren fast vi förstår att hon är hemma.

___________________________________________

Fråga 1: Beskriv vilka möjliga anledningar det kan finnas till att No väljer att söka upp sin mamma. Förklara hur du kom fram till det.

eller

Fråga 2: Beskriv hur No kan välja att tänka och agera efter besöket hos mamman. Förklara hur du kom fram till det.

___________________________________________

Du väljer själv om du vill svara på fråga 1, fråga 2 eller på båda frågorna i samma inlägg.

Var noga med att verkligen svara på frågan/frågorna.

Bild: Philippe Leroyer http://farm4.static.flickr.com/3465/3822957578_8442075bb3.jpg

Kommentar till uppgift 9

Uppgift 9 blev den mest kommenterade hittills i bloggen. Frågan handlade om vad Nos mamma hade för alternativ och vad dessa olika alternativ hade fått för konsekvenser när hon blev gravid efter en våldtäkt. Jag bad er att resonera kring vad ni tror att Nos mamma tänkte. Om vi ska vara noga så handlar frågan inte om vad hon borde ha gjort utan hur ni tror att hon tänkte.

Om man väljer att svara på frågan är det viktigt att faktiskt svara på den. Om man väljer att kommentera något annat, som också var tillåtet den här gången, är det bra om man tydliggör detta i sin kommentar. Gå gärna tillbaka till din egen kommentar och se om du verkligen har svarat på frågan eller om du har skrivit om något annat. Framgår det i så fall tydligt?

Abort är, och kommer förmodligen alltid att vara, en kontroversiell och omdebatterad fråga just för att det handlar om liv och död. Precis som Sanna skrev i sin kommentar är det en svår fråga att diskutera. Den är svår för att man lätt blir känslomässigt involverad - den berör alla på ett eller annat sätt och abort är något som man nästan inte kan förhålla sig neutral till. Den moral och etik som man själv utgår ifrån vill man gärna att andra också ska utgå ifrån. Det märktes också i era kommentarer den här gången. Ingen kommenterade däremot att Nos mamma kanske hade tillåtits göra en abort om omständigheterna kring graviditeten hade kommit fram och med tanke på hennes låga ålder. Kanske var det så att ingen berättade det för henne?

Min sammanfattning av kommentarerna till uppgift 9 lyder så här: De som har lyckats bäst med sina inlägg den här gången är de som kan ställa sig själv "vid sidan av" sina argument och se på dem sakligt utan att bli för känslomässigt eller personligt engagerad. Gå tillbaka och se vilka det är! I samma sekund som man blir känslomässigt eller personligt engagerad så riskerar man att förlora fokus både språkligt och innehållsmässigt, om man inte ser upp. Att känna engagemang och att ha åsikter är i grunden något positivt, men när känslorna och det personliga tar över så blir argumentationen ofta ensidig.

Slutsatsen är att vi behöver träna mer på följande:

• vara noga med att antingen svara på frågan eller tydligt förklara vad ens inlägg handlar om
• att kunna resonera kring olika frågeställningar på ett sakligt sätt
• att undvika att bli för personlig
• att förstå att man kan resonera kring en möjlig lösning på ett problem utan att själv tycka att det är den bästa lösningen
• att förstå att det inte alltid finns ett rätt eller fel svar
• att kunna se ett problem ur många olika synvinklar
• att förstå att vi kanske inte har tillräckligt med information för att dra några slutsatser alls
• att framföra kritik mot ett resonemang utan att bli personlig
• att framföra kritik på ett respektfullt och språkligt korrekt sätt

____________________________________

Lektionen den 6 april kommer att handla om ovanstående punkter så jag vill att ni funderar på dem. Gå tillbaka till kommentarerna till uppgift 9 och tänk på hur vi kan använda dem för att lära oss mer tillsammans. Det kommer alltså inte att bli någon fortsatt diskussion om vad Nos mamma borde ha gjort och vem som tycker vad i den frågan.

Lektionen den 6/4 kommer att handla om hur vi tillsammans ska bli ännu bättre på att föra ett allmänt resonemang - något som är viktigt att kunna i alla ämnen.

____________________________________

Ha ett skönt lov tills dess och GLAD PÅSK!

Uppgift 9

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 25 mars klockan 22:00.

Den här gången kan du välja om du vill skriva fritt om något av det vi läste (s 123 - 134) eller om du vill svara på frågan.

_____________________________________

Asana gav mig idén till frågan. Tack! Jag ändrade lite på den för jag vill inte att frågan ska bli för personlig, men vill ni svara på vad ni själva hade gjort i samma situation så kan ni göra det.

Hur tror du att Nos mamma resonerade när hon insåg att hon hade blivit gravid? Vilka valmöjligheter hade hon, vilka konsekvenser hade de olika valen fått och hur kom det sig att hon valde det hon gjorde, tror du? Skriv hur du tror att Nos mamma tänkte och förklara hur du kom fram till det.

Kommentar till uppgift 8

Uppgift 8 var en fri skrivuppgift. Det gick ut på att formulera en egen tanke kring avsnittet vi läste senast.

Jag valde att ta upp Kamillas och Sannas texter den här gången. Kamilla hade kommenterat relationen mellan No, Lou och Lucas och hon misstänker att Lucas är lite förtjust i No och att det kan komma att skapa konflikter dem emellan. Hon skriver också om hur det kan komma sig att Nos mamma inte polisanmälde våldtäkten som hon utsattes för. Kamilla har löst uppgiften på ett tydligt sätt genom att välja ut två citat och sedan kommentera dem.

Även Sannas inlägg berör Nos bakgrund och hur läsaren känner för No när vi har fått veta hur tufft hon har haft det. Sanna ifrågasätter varför inte mormodern t ex kunde försöka förmå Nos mamma att behandla No på ett bättre sätt. Det var ju inte Nos fel att hon kom till världen på det sättet. Vi resonerade kring vilka valmöjligheter hennes mamma hade och om vi på något sätt kunde förstå att mamman kände på det sättet inför No. Vi kom fram till att vi kunde förstå hennes känslor, men kanske inte hennes handlingar gentemot No.

Serkan resonerar också om hur Nos mamma kan ha känt sig. Han skriver att eftersom mamman var så ung så var det säkert extra svårt för henne att ta No till sig och tanken på hur hon hade blivit till gjorde inte saken lättare. Lili skriver att hon reagerade på hur mycket No har fått stå ut med under sin barndom och det kan man verkligen hålla med om!

Hily, Fanny och Emelie skriver om Lous mamma. Hur kom det sig att Lous mamma mådde bättre när No flyttade hem till dem? Kan det vara så att hon fyller ett tomrum efter den döda dottern Thaïs, som Hily skriver. Emelie menar att det kan vara så att Lous mamma känner att hon kan göra skillnad i en annan persons liv och att hon kan vara som en modersgestalt för No. Fanny skriver att No är som en ängel (vacker beskrivning!) som kommer in och "räddar" familjen. De kan alla engagera sig i No och hennes situation och mamman känner det som om hon får en andra chans att ta hand om sin förlorade dotter när No plötsligt kommer in i familjen.

Njomza, Dalia och Stephanie funderar över vad No tänker på. Njomza skriver att No förmodligen tänker på hur hon hade det ute på gatan, hur hon har det nu och på hur hennes framtid ska bli. Dalia skriver att No säkert funderar över vad meningen med livet är, men att hon inte kommer fram till något svar. Stephanie skriver att No tänker på hur hon har haft det, men att hon nu börjar få nytt hopp om livet.

Uppgift 8

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 18 mars klockan 22:00.

_____________________________________

Den här gången blir det en fri skrivuppgift till avsnittet vi läste idag i No och jag (s 107 - 122). Du kan välja att kommentera något som du reagerade på, som du undrade över, eller något som väckte en tanke eller känsla hos dig.

Skriv ditt inlägg och förklara varför du resonerar som du gör.

Tänk på struktur och sammanhang som vi har pratat om.

Bild: http://stuffjournalistslike.files.wordpress.com/2008/11/writing.jpg

Kommentar till uppgift 7

I uppgift 7 undrade jag vad Lucas menade med att hemlösa människor är trasiga och att de har svårt att leva ett normalt liv även om de får "chansen" att göra det. Alla som har svarat på frågan resonerar kring vad det innebär att vara trasig inombords. Ni kommer fram till att det saknas en grundläggande trygghet och att man har varit med om så många hemska saker att man kanske inte har tillit till någon och inte heller till sig själv och sin egen förmåga. Trots detta är flera av er inne på att det ändå finns ett hopp för förändring. Med rätt stöd så kan man förändra sitt liv till det bättre.

På lektionen idag valde jag att ta upp Lilis och Hilys inlägg. Varje fredag väljer jag ett par inlägg som jag lyfter upp på lektionen för att visa på olika saker i det ni har skrivit. Det kan handla om en speciellt intressant formulering, en fråga, en spännande tanke eller något som flera i klassen också har uttryckt i sina inlägg.

Vi pratade också om att ha sina "egna" tankar och att dela dem med andra. En stor del av poängen med bloggen är att utbyta tankar. En tanke är sällan helt och hållen ens "egen" utan vi använder oss av sådant som vi sett, hört och läst. Sedan bearbetar vi det i vårt huvud och "tänker" något om det. Det är bra att vi gör så för det visar att vi ingår i ett sammanhang. Om man upplever att någon har "snott" ens tanke får man försöka ta det som en komplimang - någon måste ha tyckt att just "min" tanke var riktigt bra!

Uppgift 7

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 11 mars klockan 22:00.

Lou har fått sina föräldrar att gå med på att No bor hemma hos dem tills hon har återhämtat sig från livet på gatan. Lucas undrar efter ett tag hur det går. Lou säger att No sällan lämnar sitt rum, men att hon tror att hon kommer att stanna. Hon säger att No får hämta krafter ett tag till och sen kan hon söka jobb, när hon mår bättre. Lucas säger: "Det sägs att hemlösa människor är trasiga. Efter ett tag kan de inte leva normalt längre." Lou vill inte lyssna utan svarar att hon struntar i vad som sägs (s 104).

_____________________________

Vad menar Lucas med att hemlösa människor är trasiga och att de inte kan leva normalt efter ett tag? Ligger det någon sanning i det han säger, tror du? Skriv vad du tror att Lucas menar, resonera kring om det kan stämma och förklara hur du kom fram till det.

Den här gången var det Hily som tipsade mig om frågan. Tack!

Kommentar till uppgift 6

I uppgift 6 frågade jag vad det var som fick No att söka upp Lou utanför skolan efter att hon tidigare hade bett Lou försvinna ur hennes liv.

Kamilla tror att No egentligen inte menade att vara elak och att hon fick skuldkänslor efter att ha skrikit åt Lou, därför kom hon till skolan för att be om ursäkt. Njomzas teori är att No var stressad i kön till soppköket. Hon hade bråttom för att få i sig lite mat och hon blev irriterad över att Lou kom dit och störde henne. Lili skriver att No säkert är rädd för att bli övergiven, men att hon väljer att söka upp Lou igen för att Lou betyder mycket för henne.

Nadia är inne på att No kommer till Lous skola för det är hennes sätt att säga förlåt. Egentligen var No rädd och rädslan visade sig som ilska gentemot Lou. Dalia menar att No förstod att Lou hade gett henne kärlek på ett sätt som kanske ingen annan hade gjort och hon ville inte förlora den kärleken. Emelie skriver, i en mycket välstrukturerad kommentar, att det handlar om två saker: skuldkänslor och rädsla. No har skuldkänslor för att hon har bett en viktig person försvinna ur hennes liv samt rädsla för att bli helt ensam i livet.

Sanna skriver att No till slut inser att Lou är en riktig vän som vill hjälpa henne, men hon vet kanske inte exakt hur och därför blir det "fel" ibland. Fanny är inne på att No säkerligen har blivit sviken tidigare i livet. Hon vågar därför inte lita på någon och inte heller vågar hon hoppas på ett bättre liv. Med Lou bestämmer hon sig trots det för att ta en risk och söka upp henne igen. Hily skriver att No förmodligen ville markera sitt oberoende och försöka tänka bort Lou, men innerst inne saknade hon Lou och var därför tvungen att söka upp henne igen.

Asana menar att det förmodligen blev ännu tydligare för No hur ensam hon var när Lou också förvann. Asana har också en tanke kring Nos behov av hjälp. Om hon ber om förlåtelse för att hon vill ha hjälp av Lou så kan man prata om att hon utnyttjar Lou i sin tur. Man kan fundera på hur mycket vi utnyttjar varandra i vänskap eller andra relationer och var gränsen för det går.

Carru liknar Nos beteende vid en katt som kommer till en först när man har slutat att uppmärksamma den. No ville nog inför de andra hemlösa också visa att hon minsann inte behövde någon hjälp, men inser sedan att Lou är hennes hopp i livet. Serkan avslutar kommentarerna med att skriva att No ville bevisa att hon klarar sig utan någon hjälp, men att hon kom på att hon faktiskt behövde någon, trots allt.

_______________________________________

Många kloka kommentarer även den här gången! Jag använde Emelies och Carrus inlägg på lektionen igår. Emelie fick inte nöjet av att vara där och höra vad vi sa om det, så jag skriver det här också ;)

Emelie valde att dela in sin kommentar i tre stycken och att utveckla två tankar i sin kommentar. Resultatet blev en välstrukturerad och lättläst kommentar. Carru använde en intressant liknelse som ger en extra dimension till hennes kommentar. Hon resonerar dessutom kring de bakomliggande orsakerna till Nos handlande på ett tydligt sätt.

Uppgift 6

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 4 mars klockan 22:00.

Efter att från början ha varit mycket avvisande söker No upp Lou utanför hennes skola: "Jag ser henne genast på trottoaren mitt emot: en mörk punkt i kvällssolen. No väntar på mig. Hon minns namnet på min skola och hon är där. Hon släpar inte på sitt vanliga pick och pack, hon har bara en väska i en rem över axeln (s 85)."

________________________________

Varför tror du att No söker upp Lou utanför skolan efter att ha varit så avvisande när Lou kom och letade efter henne? Skriv vad du tror att anledningen är och förklara hur du kom fram till det.

Tack för frågan, Fanny.

Kommentar till uppgift 5

Den här gången ställde jag en knepig fråga, nämligen vad man måste medge eller inse för att bli vuxen. Det är inte lätt att svara på det såklart, men många av er är inne på begreppet ansvar.

Njomza skriver att när man är vuxen måste man ta livet på allvar och använda sin hjärna på bästa sätt. Det kan handla om att skaffa ett jobb eller att försöka förändra en situation till det bättre. Lili skriver att Lou nog menar att man som vuxen måste begripa att tillvaron är olika för olika människor och det är något man får acceptera.

Nadia är inne på att många blir vuxna sent i vårt samhälle och att det kan vara något negativt när man försöker "komma undan" det ansvar man har för sitt eget liv. Nadia påpekar också att det inte heller är så enkelt att bara hjälpa en hemlös person hur som helst. Det kan finnas många bakomliggande problem som man inte tänker på. Carru väcker en tanke som vi inte alltid vill erkänna för oss själva. Hon skriver att vi människor är egoister i många lägen. Vi blundar och orkar inte se alla som har det svårt, men ibland "låtsas" vi bry oss om dem.

Kamilla menar att man kan tycka att livet är orättvist, men alla kan inte ha samma yrke till exempel, då skulle inte samhället fungera. Sanna skriver att ibland blir saker och ting för svåra för en, fast man är vuxen, men att man förhoppningsvis lär sig av sina misstag och motgångar. Det var fint skrivet, tycker jag!

Asana ger exempel på vad man som vuxen måste tänka på, till exempel att betala hyran och alla räkningar. Carolina påpekar att det inte är så lätt för barn att förstå varför vissa människor inte har det lika bra som andra. Som vuxen måste man förstå att man inte kan hjälpa alla, men som barn tror man fortfarande att det är möjligt. Emelie är också inne på att alla problem kanske inte kan lösas, men att om man hjälps åt och alla gör något litet för en annan människa så kan man komma en bra bit på vägen. Serkan skriver att Lou behöver få förklaringar på varför vissa saker inte går att ändra på. Med tiden och med mer erfarenhet så lär man sig att skilja på vilka problem man kan göra något åt och vilka som är för svåra.

Dalia skriver att det nog inte hade fungerat om alla hade tagit hem en hemlös. Lou behöver inte veta allt om hur det är att vara vuxen heller, för hon är fortfarande ett barn. Avslutningsvis skriver Hily att det i teorin är en god tanke som Lou har, men att det egentligen inte är realistiskt att någon skulle vilja ha en främmande person i sitt hem. Enligt Hily är barndomen som en dröm och att bli vuxen kan beskrivas som att verkligheten till slut kommer ifatt en. Tjusigt formulerat, speciellt det där sista, Hily!

______________________________________

Jag måste i min tur medge att ni har svarat både klokt och moget på den här riktigt svåra frågan. Bra gjort!

Uppgift 5

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 18 februari klockan 22:00.

Lou tänker på att om var och en av oss tog emot en hemlös, om var och en av oss bestämde sig för att ta hand om en enda människa och hjälpa och ledsaga den människan, skulle det kanske vara färre som måste sova utomhus. Hennes mamma säger att det är omöjligt, att saker och ting är som de är och att det är mycket man inte kan göra något åt. Lou tänker att det antagligen är det man måste medge för att bli vuxen (s 69).

________________________________

Vad tror du att Lou menar med att man måste medge vissa saker för att bli vuxen? Måste man det, tycker du? Skriv vad du tror att Lou menar och hur du själv tänker kring att bli vuxen och förklara hur du kom fram till det.

Kommentar till uppgift 4

Frågan den här gången var vad Lou valde att ta upp i sitt föredrag.

Kamilla var först med att svara. Hon skriver att Lou nog har tagit upp hur hemlösa barn har det i verkligheten och att Lou kanske vill skicka in något hon har skrivit om hemlösa till en tidning för att deras situation på så sätt ska bli mer uppmärksammad. Njomza skriver att Lou säkerligen har påpekat att vem som helst kan bli hemlös, även välutbildade personer. Nadia tror att Lou har inspirerat klassen genom att låta dem förstå att hon har fått ta del av Nos historia. Lili är också inne på inspiration och att föredraget måste ha varit intresseväckande. Hon tror att Lou gav de andra eleverna en tankeställare. Asana skriver att Lou fick åhörarna att förstå hur de hemlösa verkligen har det genom sitt föredrag och Dalia skriver att Lou nog fick klasskompisarna att tänka på framtiden och meningen med livet.

Carru använder sina egna erfarenheter av att hålla föredrag och menar att det viktigaste är att vara engagerad i ämnet som Lou var. Klasskompisarna uppfattade nog Lou som modig, kreativ och ambitiös, skriver hon också. Fanny skriver att Lou säkert har beskrivit alla faror som hotar speciellt hemlösa tjejer och Carolina menar att klasskompisarna säkert tyckte att Lou var modig som hade gett sig ut på okänd mark och faktiskt intervjuat en hemlös person och därmed visat att de inte är farliga. Det tror jag med!

Emelie påpekar att det nog är sättet som Lou håller sitt föredrag på som imponerar på klasskompisarna. De är trots allt inte så gamla och många av dem kanske aldrig har tänkt på hur hemlösa har det. Efter Lous föredrag kunde de förstå det. Sanna påpekar att det är viktigt att uttrycka egna tankar och känslor för att ett föredrag ska bli intressant. Sanna har också en annan fundering som jag tycker är intressant - om det är så att hemlösa personer är väldigt ensamma, för om de har familj och vänner kan det väl inte vara så att man struntar i att hjälpa någon i ens närhet? Det är en fråga som man kan diskutera mer.

Stephanie tror inte att Lou nämnde Nos namn i föredraget utan att hon valde att inte lämna ut henne för mycket. Hily skriver att Lou förmodligen använde sig både av fakta om hemlösa som hon fått av sin lärare och av det hon hade fått veta av No. Hon menar också att Lou har lyckats förmedla den medkänsla hon själv känner för No till sina klasskamrater.

______________________________________

Den här uppgiften ger mig svar på två viktiga frågor egentligen: dels hur ni har uppfattat det vi har fått reda på hittills i boken och dels hur ni tänker att den informationen skulle kunna presenteras i ett föredrag.

Ni visar i era svar att ni alla har gjort ett rimligt urval av vad Lou skulle kunna tänkas ta upp och ni har också funderat på hur hon förmodligen skulle presentera det hon har fått veta. Ni har också tänkt på att man i ett föredrag som behandlar något så känsligt som det Lou har fått veta så får man vara försiktig med personlig information, samtidigt som det gäller att få klasskamraterna intresserade av det man har att säga. Jag tycker ni beskriver den balansgången väldigt väl!

Några av er är inne på vad ni själva tänker om personer som har blivit hemlösa, om man skulle kunna säga att en del av dem får "skylla sig själva" eller inte. Vi har snuddat vid den diskussionen tidigare och jag kan själv erkänna att jag ibland har tänkt att "de får väl bara skärpa sig". Men är det så enkelt, egentligen? Med tanke på vad vi vet om No så har ju alla sin historia... Vi får nog prata mer om det där, känns det som.

Uppgift 4

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast torsdagen den 11 februari klockan 22:00.

Den här gången valde jag en av frågorna som Fanny föreslog. Tack för tipset!

Lou håller sitt föredrag. I slutet av föredraget säger Lou "Saker och ting är som de är. Men jag tror att man måste ha ögonen vidöppna. Som ett första steg. Ja, det är min slutsats." (s 60)

När hon är färdig kan hon knappt sätta sig för hennes ben känns som spaghetti. "Men de applåderar, jag drömmer inte, jag hör rätt, nu tittar jag upp, jag står framför dem, hela klassen, de applåderar, till och med Léa Germain och Axelle Vernoux, och Monsieur Marin ler." (s 61)

_________________________________

Vad tror du att Lou har sagt som får alla att applådera och le? Skriv vad du tror att hon har valt att ta upp i sitt föredrag och förklara hur du kom fram till det.