I avsnittet vi läste igår var Lou nervös för att fråga No om det gick bra att intervjua henne. No var på dåligt humör och sa varken ja eller nej. Hon frågade däremot "vad får jag i utbyte?"
Resten av det vi läste handlade om Lou och vad som hade hänt i hennes familj för cirka fem år sedan. När Lou var 8 år blev hennes mamma gravid. De hade försökt att få ett barn till ganska länge så föräldrarna och Lou var glada när hennes lillasyster Thaïs föddes. En dag hör Lou sin mamma skrika och det visar sig att Thaïs har slutat att andas. Hon är död. Det verkar som om hon har dött av något som ofta kallas för plötslig spädbarnsdöd.
Efter Thaïs död blir inget sig likt i familjen. Mamman kan inte jobba och blir alltmer deprimerad. Till slut blir hon inlagd på en klinik specialiserad på djupa depressioner. Lou blir skickad till en specialskola i en annan stad. Skolan är specialiserad på intelligenta barn. Lou går i den skolan i fyra år, men vi förstår att hon hela tiden vill hem till Paris igen. Hon får bara komma hem varannan helg. Hon tänker till och med att allt hade varit bättre om hon själv och föräldrarna också hade dött.
Till slut, efter fyra år i specialskolan, får Lou komma hem igen. Hon ska börja gymnasiet (eftersom hon får hoppa över två år) och vill gå i en skola med "normala elever". Hon vill att allting ska vara som förr igen. Hon vill vara som andra och hon säger att hon "avundas dem deras skratt, deras otvungenhet och deras historier". Hon är "säker på att de har något som hon själv saknar" (s 46).
Mamman får komma hem från sjukhuset, men hon mår inte bättre, trots att pappan säger det när folk ringer. Lou tänker att det inte är sant för hon ser att mamman "rör sig i en parallell värld" och att mamman knappt känner igen dem.
Resten av det vi läste handlade om Lou och vad som hade hänt i hennes familj för cirka fem år sedan. När Lou var 8 år blev hennes mamma gravid. De hade försökt att få ett barn till ganska länge så föräldrarna och Lou var glada när hennes lillasyster Thaïs föddes. En dag hör Lou sin mamma skrika och det visar sig att Thaïs har slutat att andas. Hon är död. Det verkar som om hon har dött av något som ofta kallas för plötslig spädbarnsdöd.
Efter Thaïs död blir inget sig likt i familjen. Mamman kan inte jobba och blir alltmer deprimerad. Till slut blir hon inlagd på en klinik specialiserad på djupa depressioner. Lou blir skickad till en specialskola i en annan stad. Skolan är specialiserad på intelligenta barn. Lou går i den skolan i fyra år, men vi förstår att hon hela tiden vill hem till Paris igen. Hon får bara komma hem varannan helg. Hon tänker till och med att allt hade varit bättre om hon själv och föräldrarna också hade dött.
Till slut, efter fyra år i specialskolan, får Lou komma hem igen. Hon ska börja gymnasiet (eftersom hon får hoppa över två år) och vill gå i en skola med "normala elever". Hon vill att allting ska vara som förr igen. Hon vill vara som andra och hon säger att hon "avundas dem deras skratt, deras otvungenhet och deras historier". Hon är "säker på att de har något som hon själv saknar" (s 46).
Mamman får komma hem från sjukhuset, men hon mår inte bättre, trots att pappan säger det när folk ringer. Lou tänker att det inte är sant för hon ser att mamman "rör sig i en parallell värld" och att mamman knappt känner igen dem.
Lou fick gå i skolan i Nantes som ligger ganska långt från Paris (nästan 40 mil).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar