Förra lektionen läste vi de pressetiska reglerna (se tidigare inlägg) och nu i veckan har det varit flera fall där dessa regler har diskuterats. Bland annat har en man som tidigt var misstänkt i utredningen kring mordet på Anna Lindh stämt bla Sydsvenskan för förtal. Mannen ansåg att tidningen publicerade uppgifter om honom som gjorde att han skulle kunna ha identifierats även om de inte skrev vad han hette. Sydsvenskan menade att mordet på Anna Lindh hade så stort allmänintresse att det var viktigt att skriva så som de gjorde om den misstänkte mannen.
Förra gången pratade vi också om varför tidningarna ibland skriver om en persons etnicitet (dvs vilket ursprung personen har) och ibland inte. Sydsvenskan hade fått frågan om varför man inte till exempel skriver om vilken etnicitet olika gängmedlemmar i Malmö har. Tidningens ansvarige utgivare och chefredaktör svarade på just den frågan i söndagens tidning. Vi läste hans svar på lektionen idag och du kan också läsa det här: "Etnicitet bara när det behövs". Han menar i sitt svar att det egentligen inte är intressant vilket ursprung gängmedlemmarna har. Det som däremot är intressant är att de befinner sig i ett utanförskap, d v s de är inte en del av samhället i stort, och de väljer därför att hitta andra sätt att skaffa sig makt och inflytande på.
Vi tittade på nyhetsbilder i olika tidningar och försökte se hur tidningar väljer att visa nyheter i bild, vilken "historia" bilderna berättar. I vissa fall hade vi svårt att se kopplingen mellan text och bild. Ibland förstod vi inte allt bara genom att titta på bilden. En bild på kinesiska barn som lär sig simma med en simring runt halsen fick illustrera en text om Kinas familjepolitik. Läs artikeln här.Imorgon ska vi titta på reklambilder samt skriva frågor till författaren Per Nilsson som besöker klassen på torsdag.
Bild: www.sydsvenskan.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar